Det är med fara för mitt eget liv som jag handlar i Houston. Två gånger har jag blivit vettskrämd av en kvinna som smygit sig upp bakom mig och väst med hes röst. Sist körde hon på mig med kundvagnen också. Kanske tar jag med mig tårgassprejen nästa gång jag handlar… (Hade det inte varit för att kvinnan i fråga är en av de svenska tjejerna så hade jag nog bytt affär. Sist överföll hon mig på självaste skärtorsdagen).

För att tjata klart om krämporna kan jag säga att vi numera är snudd på så friska man kan vara. Men den här influensan satte sig länge i kroppen. Som tur var fick vi besök av makens syster med familj över påsk, så då fick vi ju friskna på oss ännu snabbare.

När vi får besök förvandlas vår rätt så trånga lägenhet till vad vi kallar “Camp Sweden”. Det har inga som helst likheter med fashionabla Camp Davids, men det är fullt med stoj, skratt och leksaker. Ordning upphör och kaos, om än mycket gemytligt, intar bokstavligen varje hörn. Nu brukar inte det röra varken oss eller gästerna, vi håller oss mestadels utanför lägenheten. Men idag påböras operation Återställning, ledd av mig med en beslutsamhet som skulle få Donald Trump att blekna.

För övrigt har vädret bidragit till att dra oss ut ur lägenheten. Det är som varm sommar här, och poolen lockar. När butikerna dumpade ut badleksakerna förra sensommaren passade jag på att köpa en gigantisk uppblåsbar sköldpadda. Han går under namnet Mr Turtle i vår familj, och är så stor att även undertecknad flyter skönt på honom.

Bjuder på några bilder från den lyckade delfinskådningen. Fyra stycken i klunga, det är mäktigt det!

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *