Varför stod det inte i tidningen?

February 19, 2010 at 10:06 am

Vad är det som gör att vissa nyheter hamnar i tidningen medan andra hamnar i papperskorgen? Detta var något satiriken Michael Frayn hade som utgångspunkt när han skrev The Tin Men, om en dator som med hjälp av Unit HeadLine Language automatiskt producerade dagliga nyhetsartiklar utifrån resultat av läsarundersökningar. Hur ofta vill vi läsa om en flygkrasch? En eller två gånger i månaden? Om någon rapporterar om ett mord, skulle offret vara avklätt eller ha kläder på sig?

En hund som biter en man är ingen nyhet. En man som biter en hund, det är en nyhet. En rätt uttjatad klassiker som idag skulle kunna uttryckas: En presskår som vägrar att komma när Tiger Woods kallar till pressträff, blir en nyhet i såväl Aftonbladet som på ansedda journalistinstitutet Poynters hemsida. Här kan man fundera över vem som styr nyheten och vad som är nyheten: Tiger Woods med sin pressagent eller journalistkåren. Medialiseringsteknik, skulle nog norske medieforskaren Gudmund Hernes kallat detta. Man bygger upp en förväntan inför den kommande händelsen och tillför också konflikt. Sånt säljer. Eller gör att folk klickar sig till artikeln.

Även om det ibland är lite slumpmässigt vad som till slut hamnar i mediernas brus, så finns det några grundläggande ingredienser som hjälper fram nyheterna:

Målgruppen
Alla tidningar har en specifik målgrupp. Filipstads Tidning har en ganska tydlig målgrupp medan större medier som The New York Times och Houston Chronicle har en bredare målgrupp. Målgruppen är på många sätt avgörande för vilka nyheter och artiklar som lyfts in i tidningen. Amerikanska magasinet Parents skulle förmodligen rata en artikel om ett golfande par på ålderns höst – hur bra skriven den än är, men publicerar artiklar om enkla och snygga tårtor. Och ser du tidningen Härliga Hund i presstället på ICA behöver du inte fundera länge på vad för typ av artiklar den kommer att innehålla. På samma sätt rapporterar inte Filipstads Tidning om samtliga beslut som Luftfartsverket fattar. Men skulle det påverka orten och därmed invånarna, här i form av att Luftfartsverket vill ha 230 000 kronor av kommunen för att rädda Karlstads flygplats, då kommer man definitivt att skriva om detta.

Närhet
Vi är mer intresserade av att läsa om saker som ligger geografiskt nära oss. I onsdags när jag besökte Gallerian i Houston, la jag märke till att flera människor gick omkring med svarta märken i pannan. Eftersom det var ett rätt stort antal det rörde sig om blev jag så klart nyfiken. Jag läste om det senare på eftermiddagen i Houston Chronicle, som publicerade en artikel om den religiösa högtiden Askonsdagen. Katoliker besöker mässan på morgonen för att fira Fastans inledning, och i samband med detta målar prästen ett kors i pannan på dem, om jag förstått det rätt. Artikeln i Chronicle beskriver hur man nu kan använda sig av askan från Palmsöndagens kvistar (en annan religiös högtid). Jag har svårt att tänka mig att den artikeln skulle publicerats i en svensk tidning. Överlag kan man säga att i USA finns det mer nyheter om vad som händer i de religiösa kommuniteterna än vad jag hittar i svenska tidningar. Houston Chronicle har själva en bilaga de producerar som kommer en gång i veckan och som heter Belief och som innehåller nyheter från samtliga större religioner som finns representerade här i Houston. I den kan man läsa om allt från Buddistiska seder till muslimernas nybyggda moské. Här anser Houston Chronicle uppenbarligen att det finns ett generellt intresse hos läsekretsen att hålla sig uppdaterad och informerad om vad som sker i den religiösa sfären. Timingen, som också har en stor betydelse för om något anses ha ett nyhetsvärde, är också tydlig här. Artikeln publiceras samma dag som det är själva Askonsdagen. Men det är mycket troligt att den skrivits i god tid innan publiceringsdatum.

Pengar
I uppgiftinstruktionerna nämns att amerikanska katastrofer räknas som åtta gånger viktigare än om de händer någon annanstans i världen. Den välkände skribenten George Bernard Shaw, som vunnit såväl Nobelpris som Oscar, lär ha sagt: ”Newspapers are unable, seemingly, to discriminate between a bicycle accident and the collapse of civilisation”. Men egentligen handlar det om att vi vill läsa om såväl cykelolyckan – särskilt om det är en politiker eller kändis som cyklat omkull – och om de större problemen i världen.  Förutom att vi rent generellt har lättare att identifiera oss med kulturer och människor som ligger nära oss, så spelar även mediernas ekonomi in här. Orkanen Katarina i New Orleans bevakades av ett stort antal medier i USA, det fanns fantastiskt bildmaterial och reportrar som berättade detaljerat om människoöden och om räddningsarbetet. Lätt att ”låna” eller köpa för svenska journalister som har god engelsk förståelse. Att däremot bevaka en jordbävning som ägt rum på avlägsen ort i ett land som är svårt att ta sig till och ännu svårare att förstå språket i, är en utmaning många journalister (och redaktionssekreterare) backar för. Det är lätt att se hur kvällspressen i Sverige har personer som bevakar tv-program som ”The Insider” och ”Inside Edition” två program som handlar om vad som hänt i kändisvärlden det senaste dygnet. Strax efter att de sänts kan man få del av samma information i kvällstidningarnas webbupplaga.  Visserligen stämmer det som X skriver: ”Men det ska återigen påpekas att ekonomin som sådan inte i sig kan förklara varför något är en nyhet. Att den är billig är ingen grundläggande förklaring till varför den väljs ut. Däremot är det givetvis så att i konkurrens mellan två uppdrag kommer den som tar minst resurser i anspråk sannolikt att föredras av redaktionen.” Jag är däremot av den uppfattningen att ekonomin styr mer än vad redaktionerna låter påskina.

Personerna i artikeln
Vi är ofta intresserade av att läsa om människor som vi känner igen. Men vinkeln får gärna överraska: en bild på kungen när han står framför en staty på slottet är inget speciell. Men lyckas du fånga en bild på kungen när han handlar mesost på Konsum – då har du lyckats få till det. Vi gillar att se vardagliga människor i ovanliga miljöer, och ovanliga människor (läs: kändisar) i vardagliga miljöer.

Bengt Johansson nämner i sin studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner att det finns två styrfält som är grundläggande för journalistisk nyhetsvärdering. ” Den första är föreställningar om vad publiken vill ha, dvs. vilka nyheter som man tror att mediernas publik är intresserad att ta del av.” Och den andra ”är mer ideologiskt färgat och handlar om vilka nyheter man anser att publiken bör ta del av, och inte minst vad man anser att publiken inte bör få veta något om.” I samma studie finns en lista jag fastnar vid. Den visar hur journalister själva bedömer faktorer som har betydelse för nyhetsvärdering.  Många journalister har graderat följande faktorer högt: Det ska vara intressant för publiken, handla om viktiga personer, intressera många människor och vara dramatiskt och spännande. Däremot anser bara 50 procent av kåren att nyheten ska vara viktigt för publiken och endast 28 procent att nyheten ska öka människors insikt och kunskap om omvärlden.

Källor:
Häger, Björn: “Reporter, en grundbok i journalistik”
Johansson, Bengt:  “Vid Nyhetsdesken”
Randall, David: The Universal Journalist
Föreläsningar vid kursen Journalistik 15 p. Karlstads universitet, samt ovan nämnda tidningsartiklar.

The Daily Quote

February 6, 2010 at 6:23 pm

“Making people believe the unbelievable is no trick; it’s work. And I think Jerry would agree that belief and reader absorption come in the details: An overtuned tricycle in the gutter of an abandoned neighborhood can stand for everything.”
Stephen King in Writersdigest Writing Rapture by Jessica Strawser.

Today’s webside award goes to…

February 3, 2010 at 2:21 pm

Looking for some cool web pages about authors? Check these out:
Marc Acito (fiction writer) and Sage Cohen (poetry writer).